För vi har tagit STUDENTEN!!
jajjemensan, sant som det var sagt
studenten är vår, vi har tagit den!!
finner inga ord, endast en enorm lycka!
det är nu vi ska börja leva livet.
...för vi har tagit studenten...!
dagen till ära var underbar
en dag man kommer minnas hela livet,
en dag man verkligen vill minnas.
*champagnefrukost
*studentvagnen
*fina folket
*underbara släkt & vänner
*fina pressenter
*underbar klass
*studentskivan
- dagen var helt enkelt underbar!
studenten är vår, vi har tagit den!!
finner inga ord, endast en enorm lycka!
det är nu vi ska börja leva livet.
...för vi har tagit studenten...!
dagen till ära var underbar
en dag man kommer minnas hela livet,
en dag man verkligen vill minnas.
*champagnefrukost
*studentvagnen
*fina folket
*underbara släkt & vänner
*fina pressenter
*underbar klass
*studentskivan
- dagen var helt enkelt underbar!
nio månader
nio månader , vad är det?
en bäbis?
inte lätt, men jag vet att det är supelätt att vara tillsammans med jesper i nio månader. jag har testat, åh jag vet. det är lätt. sådär underbart lätt, att bara dagarna susar förbi. alltid lika skönt att ha någon att komma hem till, få dela alla minnen med, skratta och gråta. allting blir så mycket roligare eller enklare om man får dela det med någon. åh det är med dig jag vill dela allt och mer därtill.
ingen bäbis delar vi (ännu?), men längtan finns. och kryper sig närmare? jag är ialla fall utsedd till att bli klassens första mamma. är det nu man ska vara rak i ryggen och le? eller känna pressen att ta på sig mammarollen först av alla? anses jag som en perfekt mamma? eller den som kan "råka" bli med barn? jag tror helt enkelt att det är så att jag har tagit på mig "mammarollen" och är otroligt barnkär och vill framför allt skaffa barn. men inte just precis nu. men snart...
jag gillar att leka med tanken- du, jag och en barnvagn. så mycket ansvar, så mycket kärlek. så mycket en perfekt familj. så mycket vilja i tanken. tänker man den kanske för mycket och för ofta kanske den blir sann?
L0ve
en bäbis?
inte lätt, men jag vet att det är supelätt att vara tillsammans med jesper i nio månader. jag har testat, åh jag vet. det är lätt. sådär underbart lätt, att bara dagarna susar förbi. alltid lika skönt att ha någon att komma hem till, få dela alla minnen med, skratta och gråta. allting blir så mycket roligare eller enklare om man får dela det med någon. åh det är med dig jag vill dela allt och mer därtill.
ingen bäbis delar vi (ännu?), men längtan finns. och kryper sig närmare? jag är ialla fall utsedd till att bli klassens första mamma. är det nu man ska vara rak i ryggen och le? eller känna pressen att ta på sig mammarollen först av alla? anses jag som en perfekt mamma? eller den som kan "råka" bli med barn? jag tror helt enkelt att det är så att jag har tagit på mig "mammarollen" och är otroligt barnkär och vill framför allt skaffa barn. men inte just precis nu. men snart...
jag gillar att leka med tanken- du, jag och en barnvagn. så mycket ansvar, så mycket kärlek. så mycket en perfekt familj. så mycket vilja i tanken. tänker man den kanske för mycket och för ofta kanske den blir sann?
jag älskar dig och du älskar mig.
något finare än det finns inte.
tillbaka från fantasivärlden.
gäller att ta tag i livet.
L0ve